Får mitt barn i sig allt HEN behöver, eller behöver jag ge något tillskott?
Att se våra barn äta med god aptit är något de flesta föräldrar förknippar med ett inombords lugn, och tvärtemot så reagerar vi instinktivt med oro när barnen petar i maten eller har sämre aptit.
Många har säkert någon gång ställt sig frågan om barnet verkligen får i sig allt hen behöver, eller borde jag kanske ge något tillskott?
Barnet täcker troligtvis inte behovet av alla näringsämnen varje dag, men sett över tid, en vecka eller månad, så gör de flesta barn det på
Det generella svaret är att de allra flesta friska barn som erbjuds en varierad kost verkar lyckas peta i sig det de behöver, även om man kan tycka att de äter både lite eller ensidigt. Äter barnet från alla tre livsmedelsgrupper, dvs lite frukt och grönt, lite från gruppen pasta, potatis, ris och fullkorn, samt lite från den proteinrika delen; kött, fisk, fågel eller baljväxter så räcker det oftast ganska långt.
Barnet täcker troligtvis inte behovet av alla näringsämnen varje dag, men sett över tid, en vecka eller månad, så gör de flesta barn det när man kikar närmare på vad de faktiskt fått i sig.
Växer barnet som det ska, dvs följer sin tillväxtkurva, och är piggt och verkar må bra, så är det oftast ett kvitto på att barnet får i sig vad hen behöver. Men det finns såklart alltid undantag, och tillfällen då ett kosttillskott kan vara behövligt. Låt oss kika på de vanligaste tillfällena.
Tillfällen då kosttillskott kan behövas:
1
Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn under 2 år ska ges D-vitamin dagligen, 10 mcg/dag (1). Även barn som ammas behöver extra vitamin D, då bröstmjölk tyvärr inte är rik på vitamin D
2
Vid allergi mot komjölksprotein och undvikande av mejeriprodukter kan ett kalciumtillskott behövas. Barnet kan få i sig tillräckligt med kalcium via kalciumrik mat, samt via kalciumberikade växtdrycker, så det är inte alltid ett tillskott behövs, det beror på vad barnet äter
3
Vid vegetarisk eller vegansk kost behöver man alltid säkerställa att barnet får tillräckligt med Vitamin B12. Livsmedelsverket rekommenderar även att barn som äter vegetarisk och vegansk kost ges järnberikad gröt de första två åren
4
Små barn som aldrig äter fisk, och inte varken ammas eller får ersättning längre, kan dra nytta av ett Omega-3 tillskott med DHA och EPA i
5
Barn som har ätovilja eller svår selektivitet, kan behöva en multivitamin tablett eller specifika kosttillskott
6
Vid allergier där kosten begränsas, till exempel celiaki (glutenintolerans), liksom vid svåra sjukdomar, t.ex. tarmsjukdomar, som gör att näringsupptaget är sämre eller att en specialkost behövs, kan behöva ett kosttillskott.
En varierad kost räcker långt, och mer är inte alltid bättre!
Alla små barn oavsett kost ska ges D-droppar från födsel till två års ålder. Förutom det så avråder man generellt sett från att ge barn kosttillskott såvida man inte vet att ett behov finns. Anledningen är att det finns risk för överdosering av vissa näringsämnen. Man kanske ger för stor dos, eller väljer fel kosttillskott. Dessa risker gör också att man aldrig ska ge barn kosttillskott till barn på eget initiativ, utan alltid prata med sin barnläkare eller dietist först. Detta gäller framförallt järntillskott, då det är farligt i för stor mängd.
Summa summarum…
De allra flesta friska barn lyckas trots allt peta i sig vad de behöver på en hyfsat varierad kost. Så få inte panik om ditt barn äter lite mindre eller lite mer ensidigt i perioder. På lite längre sikt, brukar näringsintaget ändå se helt ok ut!
(1). Livsmedelsverket. www.slv.se
Om författaren:
Karin Gibson är legitimerad dietist och driver sitt egna företag Grazing Greens strax utanför Stockholm. Hon har specialistkunskaper inom växtbaserad nutrition och brinner för att hjälpa föräldrar att få sina barn att tycka om grön, hälsosam och planetvänlig mat från tidig ålder.
ANDRA BLOGGINLÄGG
